Idag är en dag då jag är tacksam.Tacksam för det liv jag har fått. Visst livet kan ibland vara en berg-och dalbana och ibland får man vara ledsen och tycka att saker och ting är jobbigt, för ibland är det faktiskt ganska jobbigt. Men motgångar och svårigheter stärker tror jag. Jag har också konstaterat att livet här i huvudstaden är ju nog inte så pjåkigt trots allt. Jag får ju trots allt studera det jag brinner för och har fått fantastiskt fina vänner. Längtar hem till Kokkola gör jag nog ändå ganska ofta. Men ibland brukar jag se det från en annan synvinkel, och tänka hur fantastisk det är att man tycker om människorna där hemma så mycket så man bara längtar hem. Och dessutom veta att mamma och pappa alltid tar emot en med öppna armar när man vill komma hem.
Igår kväll fick jag umgås, uppmuntras och dela livet med härliga systrar i Kristus. Sånt som bygger upp och ger en energi för resten av veckan. På torsdag kommer Sara hit huvudstaden, ska ha syster-kvalitetstid och göra Helsingfors farligt i några dagar. Kan knappt vänta!
Är också så galet tacksam för att få dela med-och motgångar med denna bästa vän och pojkvän. Honom saknar jag lite extra nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar