Började dagen med cykel ergometertest, där jag trodde jag skulle dö. Var hur tungt som helst fastän motståndet inte borde ha varit tungt. Frustrerande säger jag bara, vill ju vara i bra kondition. Man glömmer alltid uppskatta hur härligt saker och ting är före man inte orkar med det. T.ex. löpningen. Nu vill jag ingenting annat än orka springa, springa jobbiga 1km drag och känna lätta löpsteg.
Förutom test idag så har vi också fått lära oss om schizofreni och repeterat massage, för på tisdag ska vi ha massagekunder. Lite nervöst faktiskt.
Nu sitter jag och väntar på hjärtat som kommer hit ikväll. Plötsligt blev minuterna superlånga..
 |
| I portugal förra året var det lätta löpsteg. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar