Jo, min högsta önskan just nu är att jag skulle kunna börja sova som vanliga människor igen. De senaste 3 veckorna har det inte blivit så mycket sömn, oftast har ja somnat nångång efter 3, ibland mycket senare. Ligger och vrider och vänder på mig och blir bara piggare och piggare ju mer jag ligger där, och blir bara mer och mer irriterad. Så jag börjar bli ganska trött och jag vet inte alls vad det beror på att jag inte sover. Träningarna har också blivit lite lidande den här senaste veckan, och det är inte bra. I helgen var det Kuortaneläger, men att få vila ut vad aningen viktigare just nu. Och fastän det var otroligt tråkigt att lämna bort det, så vet jag att det var smart. För lite längre nätter har jag faktiskt fått nu, fastän de inte har varit super långa. Stegringen har också börjat ge med sig och jag har kunnat träna de här senaste dagarna helt bra, så, va ska int de bli bra. Bara den där sömnen börjar komma lite tidigare om kvällarna. Å oj vad jag ska uppskatta djup sömn och långa nätter efter det här.
Idag har jag hunnit göra min plikt, eller kanske man ska kalla det rättighet och varit och röstat. Fastän jag nu inte är speciellt insatt i det hela.
Förresten så är det inte många dagar kvar av skolan nu före skrivningarna börjar, och jag tycker alla pratar om att de renn börjat läsa. Själv har jag inte ens tänkt tanken. Kanske jag borde skärpa mig lite. Men jag har ju i alla fall inga realämnen kvar, så det är skönt!
Nu blir det snart pizza och lite valvaka. Med hopp om att jag kanske skulle somna då nångång under tiden.
